Om mjölk och mjölkkor

Om mjölk och mjölkkor

apr 09

Efter notisen om den guldmedalj Ulla och Lars-Anders fick har det kommit några frågor om mjölk och mjölkkor. Därför följer här några siffror och lite övrig information. Idag finns det 3 300 mjölkföretag i Sverige. Så sent som 1960 fanns det 260 000 mjölkföretag. En dramatisk minskning, således. Antalet mjölkkor uppgår idag till 313 000. År 1990 fanns det cirka 500 000. När jag växte upp fanns det oftast endast 5-6 kor på gårdarna. Idag finns det i snitt 92 kor. Tack vare avel, bättre foder och bättre ladugårdsmiljöer har dock avkastningen per ko ökat år efter år. Sedan 1973 har faktiskt avkastningen per ko fördubblats. Idag producerar varje ko i snitt 8 900 kilo mjölk per år (mjölk väger endast marginellt mer än vatten). Förr var alla kor under vinterhalvåret uppbundna på sin plats framför foderbordet där de också mjölkades. Idag går majoriteten av mjölkkorna i så kallad lösdrift, där de har möjlighet att lägga sig i de liggbås som finns. Vid lösdrift mjölkas korna antingen i särskilda fållor runt en grop där den som mjölkar kommer i nivå med kornas juver eller så mjölkas de av robotar. Då väljer kon själv när hon vill mjölkas, men hon släpps inte in av roboten mer än det antal gånger hon skall mjölkas per dygn. En robot kan betjäna cirka 70 kor och kostar cirka 1 miljon kronor. Korna mjölkas 2-3 gånger per dygn. De mjölkar cirka 300 dagar per år eftersom de sinläggs inför nästa kalvning. De mjölkar som mest cirka 70 dagar efter kalvning. Graviditeten pågår i 9 månader. Förr i tiden åt korna endast hö och halm och torkade löv när det var ont om hö. Så småningom kompletterades menyn med kraftfoder, som bestod av krossad spannmål berikad med mineraler. Idag består menyn främst av ensilage som liksom hö kommer från gräset på vallarna. Ensilage skördas tidigare än hö och förtorkas endast lätt innan det försluts i plast eller i silos. Och så tillkommer kraftfoder av olika slag. Så några ord om mjölken. På gården lagras mjölken i kyltankar innan den hämtas av mjölkbilen, varannan dag som regel. På mejeriet genomgår mjölken fyra processer. Den separeras, det vill säga grädden skiljs från mjölken. Därefter standardiseras mjölken, det vill säga grädde återförs i olika mängd beroende på den fetthalt slutprodukten skall ha. Sedan homogeniseras mjölken, det vill säga kvarvarande fett finfördelas för att det inte skall klumpa sig. Slutligen pastöriseras mjölken, vilket innebär att den under cirka 15 sekunder värms upp till 72 grader varefter den kyls ner till 2-4 grader. Tilläggas skall att lätt- och mellanmjölk också berikas med vitamin A och D för att kompensera för de vitaminer som försvunnit med den borttagna grädden. Redaktören tycker för sin del att mjölk är en av de godaste drycker som finns och dricker därför mjölk dagligen. Och med gott samvete eftersom de uppgifter som florerar om kornas miljöpåverkan är grovt missvisande. De redovisar endast utsläppen men inte all den koldioxid kon binder. Växande gräs binder nämligen koldioxid. Och det sker på vallarna som skördas flera gånger under sommaren och tidig höst för att bli foder åt korna. Och det sker hela tiden när korna, kalvarna och kvigorna går och betar. Tack vare att gräset betas växer det hela tiden i stället för att bli gammalt och brunt och då binder det inte längre koldioxid. På Nya Zeeland publicerades nyligen en forskningsrapport som visar att kornas klimatpåverkan är noll om de tillåts beta. Till detta kommer att när kor och andra djur betar i hagmarker skapas en biologisk mångfald som inte återfinns någon annan stans i vår svenska natur.