Författaren till romanen med stort ”r” om Storsudret har avlidit

Författaren till romanen med stort ”r” om Storsudret har avlidit

Jul 30

Hans roman ”Kopparberget” från 1976 trycktes i imponerande 90 000 exemplar. Drygt femtio böcker från hans penna blev det. Mest historiska romaner, men också några diktsamlingar, biografier och psalmer. Och läsarna var många. Vem hade trott det om bonnpojken från Bonsarve i Vamlingbo. Rune Pär Olofsson, född 1926 och död i Falun i maj 2018. Rune Pärs far var inte någon särskilt framgångsrik bonde och 1943 sålde han gården i Bonsarve och flyttade med familjen till Hemse där han blev möbelhandlare. Det gick inte heller så bra, men det är en annan historia. Efter folkskolan studerade Rune Pär vid Hermods och kom sedan till Fjellstedska skolan i Uppsala där han tog studentexamen 1949. Sedan blev det akademiska studier i bland annat filosofi och religionshistoria och sedan teologi och 1955 prästvigdes han. Sedan arbetade han under fyra år som assistent till direktorn vid Sigtunastiftelsen, den legendariske Olov Hartman. Därefter var han präst i S:t Jacobs församling i centrala Stockholm och i Östra Ryd, som ligger mellan Vaxholm och Åkersberga. Sedan övergick Rune Pär till journalistiken som medarbetare på Expressen. Men redan dessförinnan hade han gett ut några diktsamlingar och när han var präst i Östra Ryd började han skriva romaner. En av dessa heter ”Möte” och skildrar livet på Storsudret under andra världskriget på ett mycket levande sätt. Vardagen på en bondgård kommer läsaren mycket nära, men också frikyrklighetens stora betydelse på den tiden och Svenska Kyrkans svaga ställning. Till detta en rörande kärlekshistoria med romanens huvudperson i centrum, det vill säga Rune Pär själv. Att romanen skulle vara självbiografisk har han inte velat vidgå, men de som var med på den tiden har en annan åsikt. Den som är intresserad av hur livet på Storsudret gestaltade sig på 1940-talet bör absolut läsa ”Möte”. Till detta skall läggas att en av Rune Pärs mest trogna läsare var Jan Larssons, Simunde, Vamlingbo, mamma, den på hela Sudret så uppskattade och närmast legendariska distriktssköterskan och barnmorskan Berit Larsson. Hon läste Rune Pärs alla böcker och hade också återkommande kontakt med honom, mot slutet till och med via Internet.